Birger Franzén (1917-2006)
Uppväxten
Birger Franzén föddes 1917 och växte upp, i en syskonskara av fem, i byn Ödevata, utanför Emmaboda. Hans föräldrar var Signe och Axel Franzén, båda från Emmaboda.
Den ensliga uppväxten kom att prägla Franzén, enligt honom själv men gav också en vördnad inför naturen och livet.
Efter avslutad skolgång lämnade Franzén Ödevata.
Yrkesliv
Franzén blev byggnadssmed och startade en egen rörelse i Vrigstad. Efter en brand där kom han till Alvesta 1943 och blev plåtslagare.
Han arbetade sedan som fritidsledare på kvinnofängelset i Växjö vilket Franzén säger ”lärde mig mycket om livet - aldrig döma en människa ohörd.” Han beskriver att det nu blev mycket arbete vid sidan av de kalla plåtarna. Han kom in i diktens värld och började själv skriva.
Poet och fotograf
1946 gav Franzén ut sin första diktsamling "Under tysta timmar" Den sista diktsamlingen "Landkänning" är Franzéns tjugoandra och utkom 2001. Han inspirerades av Pär Lagerkvist.
Franzén var förutom poet också naturfotograf och känd för sina bildrapsodier i föreläsningssalar. Minst 500 tonsättningar av ett 40-tal tonsättare har följt i diktens spår, och många av dessa har getts ut både på skivor och i sånghäften. 1973 fick Franzén Alvesta kommuns kulturstipendium och 1978 även Kronobergs läns landstings. Motiveringen till det förstnämnda stipendiet löd: ” Hans kulturgärning som poet, föreläsare och fotograf kännetecknas av en stor idealitet. I hans lågmälda och till sin form tilltalande enkla lyrik finns ett sökande allvar och en tro på mänskliga och religiösa värden som helt igenom bär äkthetens prägel.”
Birger Franzén avled i juli 2006. En 23:e diktsamling gavs ut av familjen efter hans bortgång. Den har titeln ”Låt oss tala om livet” och består av tre delar som sammanfattar Franzéns hela författarskap; Livet, Döden och Glädjen.
I samband med Birger Franzéns bortgång ordnade familjen också en utställning på Alvesta bibliotek. På Emmaboda bibliotek finns ett antal av hans diktsamlingar.
Nämnas kan också att Birgers far Axel Franzén var en eldsjäl och byggmästare som uppförde samtliga hus på Bökön och hembygdsgården i Emmaboda.
Dikter
Nedan följer två dikter av Birger Franzén, den första hämtad från diktsamlingen Vågen lugnar sig mot stranden och den andra ur Låt oss tala om livet.
Öde
- att ha fått ett litet stänk
av den oro som skapar dikt
- för lite att göra något av
men för mycket
för att kunna sova utan drömmar
Låt oss tala om livet
Låt oss tala om livet
min kära -
när sommarhimlen är blå
- vår vänskap
ska blomdofter bära
och minnen som
komma och gå.
Låt oss tala om döden
min kära -
vi springer den inte ifrån
ty döden
finns alltid oss nära
och livet är
bara ett lån.
Låt oss tala om glädjen
min kära -
om sorgen också till sist
- av dem
har vi mycket att lära
och av fågeln som
sjunger på kvist.
Diktsamlingar:
Under tysta timmar (1946)
Skisser med färgpenna (1947)
Och vore jag spelman (1949)
Broderskap (1954)
Tempeltankar (1963)
Verser för vänner (1970)
I stjärnans ljus (1970)
Jag skulle vilja tala med dig (1974)
Dig vill jag möta (1976)
Norden i våra hjärtan (1977)
Att vara bärare av en tro (1977)
Att vara i någons varma tanke (1980)
En droppe medmänsklighet (1982)
Visor som värmer (1983)
Kärleken måste leva (1985)
Närhet (1986)
För livets skull (1987)
Vågen lugnar sig mot stranden (1998)
Maskrosor (1999)
Vindsång mot natten (2000)
Stjärneblig (2000)
Landkänning (2001)
Låt oss tala om livet - 50 dikter i urval (2007)
Källor:
http://www.birgerfranzen.se/index.php?show=frontpage
Småland i litteraturen : Smålandsförfattare från Linné till nutid / i urval av Jöran Mjöberg och Thorsten Petersson (1982)