Gertrud Lilja (1887-1984)

Uppväxten
Gertrud Lilja föddes den 15 maj 1887 på Lindkullen i Långasjö. Hon var yngst av åtta syskon. Föräldrarna var jordbrukare och fadern drev också en handelsrörelse. Fadern dog när Gertrud endast var fem månader gammal. Modern fortsatte att driva makens rörelse, men familjens ekonomiska situation försämrades markant.

Modern, som Gertrud Lilja beskriver som kärleksfull och livsglad, ville att barnen skulle få utvecklas ifred. Gertruds barndom kom därför att präglas av stor frihet utan aga eller påtvingad religiositet.

Utbildning och arbete
Av brev till sin bror Hjalmar framgår att Lilja hade tänkt bli lärarinna. Eftersom hon hade en hörselskada valde hon att istället utbilda sig till ciselör (utsmycknignar i metall) vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Efter att ha varit verksam som ciselör några år arbetade hon också som kartograf, emaljör och teckningslärare innan hon blev författare på heltid.

Debut och utgivning
1924 debuterade Gertrud Lilja som författare på Bonniers förlag. Hon hade då redan skrivit noveller, som publicerats i tidningen Idun. Under de nästkommande 40 åren utkom Lilja med sammanlagt 23 böcker, samtliga på Bonniers förlag. Det var romaner, novellsamlingar och aforismer. Lilja var en välkänd och erkänd författare under sin samtid. Den mest kända av Liljas romaner är Kvinnorna i släkten, utgiven 1936. Det är en släktroman i Gertrud Liljas hemmiljö. Vissa delar i Kvinnorna i släkten är självbiografisk. Lilja släktforskade grundligt innan hon skrev romanen. Den togs väl emot av dåtida recensenter, och beskrevs som en realistisk hembygdsskildring.

Giftermål och återvändande
Gertrud Lilja gifte sig 1939 med Axel Johansson, som hon träffat genom en förening för hörselskadade. Äktenskapet varade i nio år. 1948 gick Axel Johansson bort. Lilja bodde både i Stockholm och i Långasjö, men återvände för gott till Långasjö på 1960-talet. Gertrud Lilja dog 1984, 97 år gammal.

Mer om Gertrud Lilja
Det finns mycket mer att säga och läsa om Gertrud Lilja. Genom sitt författarskap fick hon ett stort kontaktnät. Hon brevväxlade med en rad författarkollogor som Johannes Edfeldt, Vilhelm Moberg, Astrid Väring, Py Sörman. 

Intressant är också Liljas förhållande till Bonniers förlag, och hur de ville påverka hennes skrivande. Något annat är hennes ärftliga hörselfel och hur det styrt hennes val i livet. Religionens roll för oss människor återkom hon ofta till i sitt författarskap. Andra teman som återkom var utanförskap och handikapp. Vänskapen till sin årsgamla skolkamrat från Långasjö Elisabeth Bergstrand-Poulsen (också verkade som författare) är intressant. I Emmabodasamlingen på Emmaboda bibliotek finns hennes böcker samlade. Böckerna finns också att låna på flera bibliotek i kommunen.

Texten här har hämtats från Maria Nilsons avhandling Att förhållande sig till moderniteten – en studie i Gertrud Liljas författarskap, den av Melsene Laux sammanställda foldern med titeln Gertrud och Elisabeth – författare och konstnärer från Långasjö, samt en artikel införd i Träskoposten 2009:2 av Stig Hermansson med titeln En kvinna i släkten.

Dessa vill vi också hänvisa till för vidare läsning om Gertrud Lilja.

Gertrud Liljas romaner, novell- och aforismsamlingar 
Den besvärliga gåvan   1924
Den ensamma   1926
Paulina    1927
Människor    1928
Bergakungen    1930
Vid vägkanten   1931
Karl-Uno och sångerskan   1932
Stundom en idyll   1934
Fröken Andersson och ungdomen  1935
Kvinnorna i släkten    1936
På allmän sal    1937
Så leva vi    1938
Byborna    1940
Hök och duva   1942
Ovädret drar förbi   1944
Det hemlösa hjärtat   1946
Budbäraren    1948
När sommaren är förliden   1951
Den enfaldiga   1953
Men somt föll på hälleberget  1955
Igår och idag    1958
Genom ofärgade glasögon   1960
Döttrarna    1964