Vilhelm Moberg (1898-1973)
Uppväxten
Vilhelm Moberg föddes i ett soldattorp den 20 augusti 1898 i byn Moshultamåla i Algutsboda socken. Han var ett av sju syskon. Hans far Karl Moberg var soldat, liksom hans farfar och farfarsfar. Namnet Moberg tog fadern efter byn Moshultamåla. Han hade tidigare soldatnamnet Thor, liksom Vilhelms farfar och farfarsfar hade soldatnamnet Thor.
Hans mor Ida Moberg, född Aronsdotter, var av bondsläkt. Det var också på moderns föräldragård i Moshult som Vilhelm Moberg växte upp från sitt nionde år, då gården återköptes till familjen av Vilhelm Moberg föräldrar. Trots att förhållanden var knappa och att familjen drabbades av motgångar beskrivs Mobergs uppväxt som trygg och lycklig. Två av bröderna dog som spädbarn, ytterligare en bror dog ung. Kvar var Vilhelm och tre systrar. Också en av systrarna dog ung, som 20-åring. Trots detta höll modern Ida samman hemmet genom sin starka vilja och arbetsamhet. Då Vilhelm inte visade intresse för kroppsarbete kom gården att övertas av systern Elsa och hennes man. Vilhelm fick dock under uppväxtåren arbeta som jordbruksarbetare, glasbärare, torvkörare och skogshuggare, men hans håg stod till att läsa och skriva.
Berättaren
Moberg berättar i boken Av och om Vilhelm Moberg att han tidigt började skriva, redan när han lärt sig forma bokstäverna i sex-sjuårsåldern. Då hade han spiselhällen som skrivbord, och skrev med kolbitar från eldstaden på omslagspapper från handelsboden. Första berättelsen hade han i tryck vid tretton års ålder, då han var med i en ungdomstävling. Han säger att han skrev av ren lust och för glädjen i att berätta.
Journalisten
1919 tillträdde Moberg en tjänst som journalistvolontär på Vadstena Läns tidning. Han skrev där också bygdehistorier under pseudonym Ville i Momåla, den allra första hade titeln Grälmåla by. Han hade sedan anställning vid tidningar som Nya Växjöbladet och Arvika Nyheter. Samtidigt publicerade han sina berättelser under pseudonymen i många olika tidningar. 1925 var det tjugo tidningar som abonnerade på berättelserna av Ville i Momåla. Många av berättelserna kan beskrivas som humoristiska folklivsberättelser, några mer som allvarliga och stämningsfulla skisser av händelser och miljöer – inte sällan handlade de om hemlängtan.
1921 gav han ut boken I vapenrock och linnebyxor, bestående av en samling beväringshistorier. Från 1927 kan Moberg journalistår sägas vara avslutade.
Romanförfattaren och dramatikern
Välkänd är romanen Raskens från 1927. Raskens räknas som Mobergs verkliga debut som romanförfattare. Raskens har undertiteln En soldatfamiljs historia, vilken visar att det inte är livet som soldat i fält som skildras i första hand utan soldatens och hans familjs liv på torpet i hembygden.
Mindre känd är möjligen romanen Prinsessan på Solglimten från 1923. Det var den första romanen av Moberg och den hade tidigare gått som följetong i flera landsortstidningar och var en längre bygdeberättelse.
Moberg skrev också flera dramer, så som Kassabrist från 1926, Marknadsafton från 1929 och Änkeman Jarl från 1939.
Sitt publikgenombrott fick Moberg med romanen Sänkt sedebetyg från 1935. Det är den första romanen i en trilogi om bondsonen Knut Toring. De andra två är Sömnlös och Giv oss jorden. Böckerna om Knut Toring har självbiografiska inslag, liksom flera av Mobergs romaner. Moberg hämtade uppslag till sina berättelser ur sin hembygd och människorna därifrån.
Han protesterade också mot orättvisor i samhället, vilket återkom i romaner som Rid i natt från 1941 och A.P. Rosell, bankdirektör från 1932.
Även under sin tid i USA, höll Moberg sig informerad om det svenska samhället och vad som pågick i Sverige. Han var aktiv i samhällsdebatten och avslöjade i skarpa tidningsartiklar allvarligt maktmissbruk i två uppmärksammade fall på 1950-talet, Hajby- och Kejne-affärerna.
Vid två svenska omröstningar i slutet av 1990-talet valdes Utvandrarna till ”århundradets svenska roman”. Och det är för Utvandrarserien som Moberg är mest känd. Vi känner alla till Karl-Oskar och Kristina. Utvandrarna kom ut 1949. Moberg planerade sitt verk redan på 1930-talet, genom att samla in och läsa alla amerikabrev han kunde få tag i, studera kyrkböckerna från sin hemsocken. Han sökte också i källmaterial dit resan för utvandrarna gått, i Amerika.
Den sista av Mobergs romaner är Din stund på jorden, där en åldrad man minns sin småländska hembygd och sammanfattar sitt liv. Din stund på jorden är av många ansedd som Mobergs främsta verk.
Vilhelm Moberg dog 75 år gammal den 8 august 1973. Hans grav finns på Norra begravningsplatsen i Solna, Stockholm.
Tips på vidare läsning om Vilhelm Moberg:
Mannen i skogen (2018) / Jens Liljestrand
Mobergland (2009) / Jens Liljestrand
"Om Gud vill och hälsan varar" (2007) / Jens Liljestand
Av och om Vilhelm Moberg (2005) / Stig Tornehed (red.)
Vilhelm Moberg, barnet och barndomen (2009) / Lena Engseth Peterson
http://www.utvandrarnashus.se/
På Emmaboda bibliotek finns flera av Vilhelm Mobergs böcker i original.
Som källor för texten ovan har använts:
Författare i Småland 1998 / Ingrid Nettervik (red.)
Vilhelm Moberg och utvandrarbygden 1993 / Ulf Beijbom
Av och om Vilhelm Moberg 2005 / Stig Tornehed (red.)
Berättaren Vilhelm Moberg 1976 / Gunnar Eidevall